Ordet filial används ibland i lite lösa slängar, men här kommer en förklaring på vad ordet verkligen innebär. Vi tar ett exempel. Låt oss tänka oss att du har bott utomlands i många år, låt oss säga i Storbritannien, och där startat ett Limited-bolag (Aktiebolag i svenska termer) tillsammans med en kollega. Försäljningen går strålande och du och din kollega ser potential i andra delar av Europa, låt oss säga Sverige. Du har i hemlighet velat flytta tillbaka till Sverige under en ganska lång tid och det blir nu ett ypperligt tillfälle att göra slag i saken. Du vill dock kunna sälja era produkter även på den svenska marknaden, kanske till och med öppna en butik. Det är då det är läge att öppna en svensk filial.

En filial är en företagsform där ett utländskt företag har en självständig förvaltning i Sverige och det är från denna som näringsverksamheten i landet bedrivs. Det är alltså fortfarande ett brittiskt bolag om man ser i exemplet ovan, men filialen måste sköta momsredovisning och redovisa vinst i Sverige. Har företaget ett fast driftställe i Sverige så måste man registrera sin filial för att få ägna sig åt försäljning. Bedriver man endast handel via Internet så behöver man inte tänka på detta. Då är det bara att sälja på.

Det är viktigt att förstå att en filial inte är något svenskt aktiebolag som sådant. Det är ingen juridisk person, utan helt enkelt en del av det utländska företaget. Filialen måste så klart följa svenska regler och får ett eget organisationsnummer, men måste då också skicka in årsredovisningen för det utländska företaget och i vissa fall även för filialen. Vidare måste också filialen ha en bokföring som skiljer sig från det utländska företagets. Det utländska företaget måste så klart följa de regler som finns i det landet där det ligger. Den stora frågan i exemplet ovan är nog ändå vad som kommer att hända vid Brexit.

Om du sitter och funderar på om du ska starta ett företag i Sverige, så är det alltså troligtvis inte en filial du vill starta.