Starta aktiebolag under 5 minuter

Vem kan ingå i Styrelsen?
I Sverige måste styrelseledamoten ha uppnått myndighetsåldern samt inte vara försatt i personlig konkurs eller vara belagd med näringsförbud. Styrelseledamoten behöver dock inte vara bosatt i Sverige. Antalet styrelsemedlemmar är reglerat i bolagets bolagsordning men måste uppgå till minst en ordinarie ledamot samt en suppleant. Suppleanten är en ersättare som kliver in om en ordinarie ledamot inte kan fullgöra sitt uppdrag. Om ett företag har mer än en ordinarie ledamot så ska en av dessa utses till styrelseordförande. Styrelseordförandens roll är att samordna styrelsens arbete samt leda dess sammanträden. Styrelsens ordförande har också utslagsröst vid omröstningar.

Styrelseledamotens roll
Styrelsens roll är att organisera, förvalta och leda företagets affärsverksamhet. Ofta sker detta genom att man utser och tillsätter en ledning som i sin tur tillsätter anställda. Men i ett mindre bolag kan det givetvis vara så att styrelse, ledning och anställda är samma personer.
En annan viktig funktion för styrelsen är kontrollfunktionen. Det vill säga att kontrollera hur företagets ledning och övriga anställda sköter sina uppdrag samt om nödvändigt vidta åtgärder. I kontrollfunktionen ingår också att kontrollera att redovisning, affärsplaner, rapporter och arbetsrutiner är korrekta och fungerar som de ska.

Styrelsen ansvarar också för att rapportera utveckling och resultat till företagets ägare samt tillvarata ägarnas intresse. Styrelsen i sin tur granskas av företagets revisorer samt står till svars inför ägarna via bolagsstämman.

Den enskilda styrelseledamotens specifika roll bestäms av styrelsens så kallade arbetsordning. I större bolagsstyrelser är det ofta så att styrelseledamöter har olika specifika områden de arbetar med. Till exempel IT-frågor, försäljning etc medan det i mindre bolag är mer bredare uppgifter. Till exempel att en ledamot sköter administration och bokföring medan en annan arbetar i verksamheten. I riktigt små bolag är det vanligt att den som sitter i styrelsen är en släkting eller familjemedlem som mest sitter i styrelsen “på pappret”. Medan den som äger bolaget jobbar i verksamheten och sköter den faktiska administrationen. I det sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att styrelseledamoten är personligt ansvarig för att vara insatt i företagets affärer. Det är inte tillåtet att sitta i en styrelse bara för att dölja vem som egentligen äger och driver bolaget. Att sitta i en familjemedlems bolag är dock tillåtet så länge man är införstådd med vad uppdraget innebär, samt ges insyn i företagets affärer.

Styrelseledamöternas ansvar
Som styrelseledamot är man representant för ägaren och ansvarar för att tillvarata ägarens intresse. Detta inkluderar att driva företagets affärer efter bästa förmåga, hålla sig uppdaterad om vad som händer i företaget samt hålla ägaren informerad. Den styrelseledamot som uppsåtligen eller genom grov oskicklighet skadar ägarens intresse kan i teorin bli skadeståndsskyldig även om detta är ovanligt.

Styrelseledamoten har dessutom ett antal ansvarspunkter gentemot det offentliga. Det är styrelsen som till exempel ansvarar för att deklarationer upprättas samt att skattebetalningar görs i tid. I de fall där skatter och avgifter inte betalas in som de ska så kan styrelsen bli solidariskt ansvarig för dessa personligen. Vad gäller deklarationer och årsredovisningar så kan utebliven årsredovisning i förlängningen leda till att styrelsen blir personligt ansvarig. Detta gäller för alla bolagets förpliktelser och att den ansvarsbegränsning som normalt finns i ett aktiebolag faller. Det kallas för ansvarsgenombrott och kan få stora konsekvenser för den enskilde. Därför är det viktigt att du som styrelseledamot ansvarar för att detta sköts.

Styrelsen ansvarar också för att agera om företagets affärer går dåligt. Om du till exempel misstänker att bolagets aktiekapital är förbrukat måste du snarast upprätta en så kallad kontrollbalansräkning som sedan ska granskas av bolagets revisorer. Om kontrollbalansräkningen visar på att mer än halva aktiekapitalet är förbrukat så ska frågan om likvidation väckas hos bolagsstämman. Då kan man antingen välja mellan att likvidera (avsluta) bolaget eller söka återställa aktiekapitalet inom åtta månader då ny bolagsstämma ska hållas i frågan. Är kapitalet inte återställd vid andra stämman så ska bolaget likvideras och det är då styrelsens ansvar att ansöka om likvidation.

Slutligen har styrelsen ett ansvar om företaget befinner sig på obestånd. Det vill säga saknar förmåga att betala sina skulder och fullgöra sina förpliktelser. I detta fall är styrelsen skyldig att försätta bolaget i konkurs. Om så inte sker och företaget fortsätter göra affärer trots obeståndet, så kan styrelseledamöterna bli personligt ansvariga för företagets skulder. Detta kan få mycket allvarliga konsekvenser. Det kan kännas tungt att sätta en verksamhet i konkurs men det är ett ansvar man måste ta som ledamot om man hamnar i den olyckliga situationen att affärerna har misslyckats.

Styrelsearvoden
Det är vanligt att styrelseledamöter får betalt för sitt arbete, ett så kallat styrelsearvode. Det är bolagsstämman som beslutar om styrelsearvodet. Detta kan ha olika former till exempel ett fast arvode per år eller månad, ett rörligt arvode som beror av företagets resultat till exempel en viss procent av vinsten. En annan variant är att betala styrelsen på ackord det vill säga per möte eller per arbetad timme. Styrelsens ledamöter kan också få ta del av förmåner som ersättning för sitt arbete och är också möjliga mottagare för skattefria och avdragsgilla förmåner som tillkommer anställda.

Styrelsearvoden eller förmåner relaterade till styrelsearbete är skattepliktigt som lön och det är bolaget som ska göra avdrag för sociala avgifter och källskatt.