Vad ska ett aktiebolag vara bra för? Jo, det finns många fördelar med denna företagsform – till exempel att företaget är en sak för sig och du som privat person är en annan. Vad menar jag med det? Det är så att i andra företagsformer kan ägarens egna ekonomi bli lidande mycket lättare eftersom det endast är det insatta kapitalet som riskeras i ett aktiebolag till skillnad från till exempelvis en enskild firma eller ett handelsbolag. Det finns med andra ord inte något personligt ansvar för aktiebolagets ekonomi. Att starta aktiebolag kan alltså innebära stora risker, men också höga vinster. Pengarna en delägare investerar kan växa mer än i någon annan företagsform, en egenskap som lockar många.

Undantag finns alltid

Som alltid finns det undantag. Personliga ansvar kan tillkomma ett aktiebolag inte sköter sig ordentligt i samband med ekonomin, exempelvis rörande skatter. Obetalda skatter kan göra att företrädande medlemmar i styrelsen tillika verkställande direktör kan bli personligt ansvariga för beslut som gör att skatter är obetalda eller liknande. Alla aktiebolag måste ha en styrelse och i många fall en verkställande direktör (VD).

Styrelse och verkställande direktör i ett aktiebolag

Styrelsen i ett aktiebolag består av ledamöter och som tidigare nämnt, ofta en VD. Styrelsen kan vara utformad på två sätt: antingen en till två ledamöter plus minst en suppleant; eller tre stycken ledamöter plus en suppleant som egentligen inte behövs. På bolagsstämman kan en VD tillsättas av styrelsen. Under dessa bolagsstämmor kan även aktieägarna vara delaktiga i beslut och därmed vara en del i att bedriva företaget åt det håll man vill. Ett aktiebolag är inte bara en juridisk person utan även en eventuell arbetsgivare. Ett aktiebolag kan alltså ha anställda som sköter andra uppgifter i bolaget.

Revisor i ett aktiebolag

Det är rekommenderat att ha en revisor. Förr var det ett krav, men idag är det mer flexibelt. Om man har en revisor som sköter registreringen av ekonomin ska denne vara godkänd eller auktoriserad. I normala fall är det bara mindre aktiebolag som väljer att inte ha en revisor, ofta på grund av kostnaderna och de jämförelsevis små summorna pengar det handlar om. Det är dock de som deltar på bolagsstämman som bestämmer eftersom det är de som kan tillsätta bolagets styrelse och revisor.

Vad krävs för att kunna starta aktiebolag?
Minst en person krävs för att starta ett aktiebolag, men vanligast är helt klart flera delägare. Det går lika bra att en juridisk person såväl som en fysisk person är ägare av ett aktiebolag, och med juridisk person menar jag ett annat företag. En enskild firma kan således starta och vara ägare av ett aktiebolag.

För många kan den så kallade kapitalinsatsen som krävs för att få bli delägare i ett aktiebolag, sätta käppar i hjulet. För privata aktiebolag krävs minst 50 000 kronor och i publika aktiebolag 500 000 kronor. Skillnaden mellan dessa två aktiebolagsformer är helt enkelt, som namnet indikerar, att i publika aktiebolag är aktierna öppna på aktiemarknaden vilket gör att offentligheten har större insyn i företaget och det är troligare att de investerar. Kapitalinsatsen, dessa 50 000 kronor, motsvaras av ett antal aktier i bolaget. Intressant i sammanhanget, som även kan öppna upp dörrar för intresserade och nyfikna investerare är att aktiekapitalet kan vara vanliga kontanter, men också egendom, så kallad apportegendom som är gynnsamma för bolaget – något som man kanske ser sig ha råd med.

Aktiebolag som enmansbolag

Om ett aktiebolag skulle vara ett enmansbolag är reglerna lite annorlunda av naturliga skäl. Om det är ett publikt bolag, då ska styrelse liksom bolagsstämma existera som vanligt. För privata är det dock helt okej att en och samma person är VD och styrelseledamot.